Just i dessa bergstrakter föddes och växte upp Chingis Khan; i gränslandet mellan skog och stäpp.Vi fick oss tilldelat en jurta/ger, nr 1, med kamin, tvättställ, lågt bord med två pallar och två sängar med sköna lakan, täcke och två ullfiltar. Började med lunch och indelades sedan i lag för turridningen. Helene och Jonas hamnade i samma grupp. Vi fick låna skor av ett par andra i gruppen eftersom vi inte fick rida i sandaler. Helene var rätt nervös med tanke på graviditeten, men vi fick alla gå i en töm efter någon av ledarna så det var aldrig någon fara. Vilken härlig känsla det var att på hästryggen ta sig ut på vidderna. På en timme hann vi faktiskt riktigt långt och vi såg bara natur var vi än vände oss. Vi såg inte ens våra egna jurtor.
Tillbaka vid jurtorna så testade vi på att skjuta pilbåge. Det är svårare än man kan tro, men tävlingsmänniska som Jonas är så lyckades han skjuta ner en av kubbarna som fungerade som mål. Helene kom 10 cm ifrån, men var ändå mycket bättre än de andra i gruppen.
När vi såg att regn var på väg kröp vi in i biblioteksjurtan, tände ett par stearinljus och passade på att skriva lite dagbok.
När vi var ute och red, så red Jonas bakom vår guide Zaggi och han berättade om att djurlivet var fint här i Mongoliet med bland annat ren, gasell och varg. Den sistnämde rev en hel del boskap och kunde vara rätt så stora problem.
Maten till middagen var god återigen, även om man kanske börjar bli lite lätt trött på kyckling. Vi satt återigen med Staffan och Elisabeth, och vi delade en flaska bulgariskt rödvin för 8400 tugrun (som motsvarar cirka 55 kronor). De har ett rätt roligt system när det gäller drickat till maten. Man tar själv vad man vill från kylen, sen skriver man upp sitt namn på en lista, vad man tagit från kylen och betalar allt i klumpsumma innan vi åker hem. Restaurangjurtan är väldigt fint smyckad och är sammanfogad med en annan jurta som fungerar som kök. Efter maten var vi på väg till vår egen lilla jurta när vi blev kallade tillbaka eftersom vår guide skulle spela på ett traditionellt mongoliskt stränginstrument med två strängar på. Man fick fram de olika tonerna på "mourrhaar" ( hästfiol) genom att trycka fingrarna mot den ihåliga halsen. Han var så blygsam men trollade fram fantastiska toner och blandade mongolisk musik med klassiskt och pop (Yesterday). Han fick stora applåder och fick spela ett extranummer.
Tillbaka i vår jurta fick vi hjälp att få fyr i brasan opch snabbt blev vår jurta riktigt varm. Vi borstade tänderna i vårt lilla tvättställ och sitter nu och lyssnar på knastret från kaminen, och från ljuset av ett stearinljus läser vi ett par rader i våra medhavda böcker. Snart är det dags att krypa i varsin säng (på var sida kaminen) och somna sött. Man känner sig trött som efter en dag i fjällen. Jonas la in en sista omgång ved i kaminen innan han blåste ut ljuset och gick och la sig. Mysigt att somna till ljudet av knaster och lågornas ljusspel mot tältduken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar